Om Sofia

Jag och min familj bygger hus just nu och den här bloggen handlar om husbygget. Jag heter Sofia och är en smått förvirrad musikersjäl och världsförbättrare, som tror på en god Gud och vill bli självförsörjande så långt det är möjligt.

Kablar utan ände…..

IMG_5265   IMG_5262Den här mannen har varit vår hjälte i veckan. Svärfar och David har dragit el hela veckan, från morgon till kväll. Nu ser vi slutet på all eldragning, men fortfarande är några rum strömlösa. Den här veckan tar vi dessvärre paus från byggandet för maken ska jobba med lite TV-sport i några dagar.

Kalas

IMG_5287 IMG_5283Mitt i bygget kom min fina mamma och hennes make med kaffe, festis, tårta och paket. Snabbt stökade vi undan det värsta i stugan och dukade upp för fest bland färgburkar och kakelprover.  Ett alldeles spontant och underbart 4-årskalas blev det och omtanken värmde.

 

5 meter långa paket

IMG_5230 IMG_52295 meter långa paket ska fraktas upp på övervåningen, där de ska kapas i lämpliga längder. Det var nog den största utmaningen. Med spikpistol var det annars ganska roligt att sätta takpanel, i alla fall denna första dag….

Första ytskiktet i första rummet, Lillebrors rum är på gång.

 

Hallonremmar

IMG_5226Elrör med kabel i.  IMG_5224Sovrum 3 som är Lillebrors rum.  IMG_5220 IMG_5218 IMG_5217  IMG_5215 IMG_5214 IMG_5213 IMG_5212 IMG_5211 IMG_5208 IMG_5207 IMG_5205Några bilder på eldragningen som aldrig verkar ta slut. Tur att kablarna ser ut som godisremmar, för annars ser man inte mycket av vad som händer i väggarna. På söndag kommer svärfar elektrikern och stannar en vecka. Då får vi se om de kan få klart elen.

Korta och långa dagar

IMG_0066 IMG_0055 IMG_0052 IMG_0051   IMG_0048   IMG_0045”Mamma, måste du komma och hämta mig så tidigt jämt? Kan jag inte få stanna tills det blir mörkt i alla fall?” Så lät det nu i veckan när jag hämtade på fritids. Det är inte lätt att greppa detta med att dagarnas längd konstant förändras i vårt land. När man nyss vant sig med att det är mörkt både vid skolstart och när man går hem, är det dags för ljusets återkomst. Välkommen, du kära efterlängtade sol!

Gårdagen

I helgen har barnen fått ett efterlängtat dygn hos sin mormor, medan jag och maken fick chansen att jobba på huset en hel dag igen. Jag blir så stressad när barnen är med, farliga maskiner, alltid någon som ska gå på toa eller syskonbråk som ska redas upp De hinner tröttna och vill åka hem innan jag ens har kommit igång med arbetet och jag blir irriterad och stressad. En arbetsdag med maken är värt mer än guld. Vi drog elkabel, började med takpanelen och åkte till en lokal byggvaruhandel där vi beställde golv. Det blev ett helt ordinärt 3-stavsparkettgolv från Arena som de hade kampanj på. Det ska räcka till övervåningen och sovrummet nere. I kök och vardagsrum blir det något annat, men vad, vet vi inte än.

Största möjliga tystnad

Vi hade bara golv i tanken, men det var vi ganska ensamma om på stan. I butikerna var det tyst sånär som på en och annan TV eller radio-apparat som alla samlats kring. Sverige mot Finland i OS-semifinal var förstås roligare än kunderna på fredagseftermiddagen. Kul att det går bra för Sverige i OS, men jag har ingen ro att kolla på TV dessa dagar och vi har ju inte ens kanal 3.